frihet,
du fina frihet.
Hur togs du ifrån mig,
när det bara var dig
jag ville ha?

Vem lät jag lura dig?

Var det jag,
eller han,
eller hon.

Hur ska jag veta?

Jag plaskar runt i min ungdoms vattenpöl.
Här finns mer än vad jag hade trott
att hämta.
I nödens tid tros vad som är viktigt komma till en,
och allt det vackra ger sig väl till känna.

Jag möter välbekanta dofter,
i välbekanta rum,

jag sysselsätter mig,
till en sådan grad,
att jag enkelt kan låta intrycken flöda,
utan att blända mig.

Sara staplar upp för trappan,
och jag ser henne vingla,
men jag skulle aldrig
låta henne falla.