Jag känner hur kroppen går
i en auktoritär riktning

Motståndet förs i fingertoppar
och hårsäckar

Nagelfaran är uppenbar

Molnigheten ökar i lägre chakran
och dimbankar driver in
över mellangärdet

Jag dricker en bitter avfolkningsbrygd

Anhöriga hör an i dominoeffekterna

Ryktena rumlar i språkområdena

Infrastrukturerna ligger stela
i marknivå

Arknivån på Ararat omtvistas

Bokstäverna sluter upp
i meningsyttringarnas stridsförband,
men går ner sig
i de historiska perspektiven,
där benigt benigna konsonanter
bestrider manligt maligna vokaler,
rundhyllta i en slavisk ljudpoesi
som kittlar hörselnerverna
långt kring Centraleuropa,

där Henri Chopin, Bernhard Heidsieck, Raoul Hausmann, Gerhard Rühm, Franz Mon, Ilmar Laaban, Åke Hodell, François Dufrène, Bob Cobbing, Brion Gysin, Ernst Jandl, Arriga Lora-Totino, Kurt Schwitters, Antonin Artaud, Hugo Ball, Sten Hanson, Hans G Helms, Lars-Gunnar Bodin, Bengt Emil Johnson och Jaap Blonk

löper gatlopp i grammatiken
och går bärsärkagång
i semantik och artikulation

tills glödande språkartefakter
och påstridiga dialekter
sjunger lösaktiga
i lyckliga sprakfålespråks
pardanser,
snäppet före språkljudens nersölande
med mening;
en slags rekursiv skuggning
mellan här och nu