Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Bräcklig

jag håller tillvaron i mina armar
mjukt hängandes slöja blir brun mot asfalten
mjölksyran kommer och går
där jag står
omgiven av dem jag älskar

jag rör mig stelt
armbågar som stöter i väggar
jag är påverkad av tyngden

trött
känner mig ofta
gammal

Ibland känns det som att jag håller ett tunt isflak men mina bara fingrar
smärta i rodnande blöta fingertoppar
medelklassysslorna sveper förbi mig som mjuka vågor
fredagsmys
fotbollsträning
promenad
det är nära ibland
att jag tappar det
den tunna isen skulle smälta och försvinna i vattnet på en sekund
upplösas
det är så det känns
tittar jag neråt finns bara ett bottenlöst mörker

ändå älskar jag solen
fågelkvitter
en god kaka
en kram
jag försöker leva i nuet
försöker älska dessa stunder av lycka
men jag vet
att det runt omkring oss suger ett dånande intet

allt skall förintas
allt skall blandas ut och spridas
i universum

jag blir tom
inför meningslösheten
hungrig efter något som kan stilla min ångest
en tanke
en sann tanke hade räckt långt




Fri vers av Aaxel VIP
Läst 43 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2022-02-27 21:02



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Aaxel
Aaxel VIP