Ser en lucka där i den där sanna glädjen 

en mänsklig låga eller ett slags outsinligt 

hopp, 

där täpper ondskan alltid till med jord- 

just då. Så länge har hon vetat, trots det 

detta aldrig slocknade hopp, 

När hoppet virat sig länge nog runt livets 

träd, när bomber faller, vänner lider. 

tänker hon på hans vana fotsteg, hans 

slags planerade intriger, inser att hon 

är snubblande nära hans avsikter,

där finns en slags frihet ett slags val 

även för de dödas liv finns en blå himmel 

för de oälskade barnen en 

strand 

det lilla ordet varför en gräns utsliten