Som en mal färdas till en låga
så kom hon till samtalet.
En hänförd promenad.
Varje steg svänger hennes höfter,
nästan som om hon dansade
genom den tätnande dimman.
Borta är dagens ljus.
Bara månens sken nu.
När hennes händer sträcker sig fram
för att greppa och omfamna
värmen från lågorna.
För att gå in i tiden
av den annalkande gryningen.