Hon är fångad i sin borg, hjärtat bär på en stor sorg.
En silver tår som rinner på hennes kind, hon har länge sprungit i motvind.
Hon tittar längtade ut, önskar ett värdigt slut.
Plockar upp sin yxa för en sista strid, i jakten på att finna evig frid.
Hon har kämpat länge och väl, för att kunna sluta fred med sin själ.
Ett steg kvar till att få falla fritt, tills det bara återstår ett ditt och ett mitt. Hon samlar mod och hopp, en sista vandring upp till bergets topp.
En trött krigerska skall hitta hem, utan att veta till vem.
Även om vägen upp är full av smärta, försöker hon bara följa sitt pulserande hjärta.