Det faller ett känslomässigt överkast ner på alla sidor
själv är jag ett tyngdtäcke runt min egen persona

det faller ett helt annat tidevarv runt mina fötter
det finns ingen sida att välja bara en riktning
och för mig en fara

det faller nya persienner med insikter som vinklas
utan förklaring

jag hade hoppats på en gardin på 167 centimeters bredd
som kunde mörklägga all förhoppning och låta mig ostört
förneka minsta lilla möjlighet
till förändring