Jag är min egen ledare
endast följsam till tillfällig lust
min oförmåga glider på styva vingar

en ledare utan egentligt mandat
ett liv tunnsått med mål

det är knappt så man vet när de senaste spreds och som nu
växer på måfå i slänten

mellan stammarna hänger en tvättlina
en trasa hänger kvar
några nypor står själva

jag är min egen ledare
ingen jag utsett
ingen att följa
ingen ledare jag tror på

det finns så många andra röster
som kallar på mig och kallar mig sin egen

jag gräver bland skräp i bröstfickan
känner några frön som kilat fast i hörnen

får tag i ett mål och synar det mot ljuset
det gråa skalet avslöjar ingenting

vad det behöver
vad det innehåller
eller var det gror allra bäst

att ett litet frö av möjligheter
kan skrämma mig så

från och med i dag är jag
min egen ledare
hur stor misstron än tynger mig

jag börjar med att säga
jag är förändringen