Sinnevärlden
hans mancave har gula väggar
sjuttiotalsgula
dubbelsängen bäddar han varje dag
innan han drar upp guldklockan
en värdefull Omega efter morfar
prydnadskuddarna och pläden lägger han
efter ett givet mönster
på det vita överkastet
det lilla fönstret kunde vara
skyltfönstret i en blomsteraffär
rummet domineras av en
uppstoppad storskrake
och en jordglob med barometer
som han noga justerar
och konstaterar
noterar lågtryck eller högtryck
nacken får en dusch Davidoff
han ler åt hyllan med solglasögon
och åt klocksamlingen
på det lilla bordet intill fällfåtöljen
ligger en trave diktböcker
väggarna är täckta av målningar
och strindbergslampan i fönstret
är alltid tänd
här är han ensam
och ändå inte
i denna smakfulla prylbod
fylld av minnen och nostalgi
öppnar sig vägen mot sagans värld
här skapar han scener och dialoger
inte för dramatik
nej det handlar om ett parallellt liv
en värld lika verklig som den upplevda
den egna skapelsen
så mycket skönare
helt utan brister
hans sinnevärld
full av förståelse
välstånd
värme
närhet
och kärlek
så lägger han pannan i djupa veck
varför inte skapa en drömvärld
när man kan välja
han bestämmer sig för att den frågan
ska pryda hans gravsten