Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Ljuset

Du blåste ut lågan allt för tidigt. Det var innan ljuset brunnit färdigt. Jag såg hur det fortfarande fanns stearin längst ner som inte brunnit upp. Det var väl onödigt gjort?

Jag tänker på det ganska ofta och förundrar mig över hur du kunde slösa ett så bra ljus utan anledning. Du hade ju inte ens mycket kvar, varför inte bara vänta? Du kunde lyst lite till.

Jag står här nu med mitt egna ljus i handen. Det har brunnit en stund, men endast några centimeter stearin har brunnit bort. Det mesta av ljuset inväntar fortfarande lågan.

Det är för ljust. Ljuset stör min sömn. Jag vill sova ifred, utan att det flackar av lågor mot sovrumsväggarna. Jag är även rädd för att något ska råka fatta eld medan jag sover.

Det kanske inte vore så farligt ändå, om jag blåser ut det nu. Jag tänker på dig. Jag förstår kanske. Du kanske också hade svårt att somna?




Fri vers av Natalie Ramot
Läst 81 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2022-03-26 15:52



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Natalie Ramot