Några lyckade landskamper på teve
inspirerade ett gäng tioåringar
På Smedjegårdsvägen i Partille
att bilda en egen fotbollsklubb

Vägen till bortamatchen lyste av hybris
vi cyklade på höger sida
trots att att det var flera månader kvar
till högeromläggningen

Matchen minns jag
som en eländig brottning av armar och ben
och en boll som gång på gång
hamnade i vår målbur

Den sista förnedringen
var mitt mitt utsträcka ben
som ledde till självmål
i ännu en anfallsvåg

Jag minns målvaktens blick
jag minns motståndarlagets skratt
och våra blickar i marken
när de uttalade bollklubben Tuff

På vägen hem från Kyrktorget
sökte vi hämnden nära järnvägen
vi samlade ruttna äpplen
som vi kastade på tåget

Hemma på Smedjegårdsvägen
var det ingen som frågat hur det gått
livet var som vanligt igen
bollklubben Tuff begravdes i den stora tystnaden