Jag fick en rock av dig
att ha när vi träffades
Den var skottsäker
full av välvilja
respektlöst ignorant

En extra hud
en aspekt av mig
ett tillskansat drag
en martyr
ett alternativt jag

Jag var den
som gjorde allt du sa
mot mitt eget förnuft
bättre vetande
en vän i alla väder

Men så en dag
föll rocken av
min frustration
hördes ljuda
i mitt tal

Toleransen bröts
mitt hjärta sa
denna person är inte jag,
hon är en fabrikation
av gamla uttjänta drömmar

Inte längre resonerar
visionerna du har
med den du är idag
Släpp taget och gå,
Ta rocken av!

Jag släppte den
och gick min väg
Mitt hjärta brast för dem
Trots min förljugenhet
fanns känslor sanna under det