Usch, att åka tåg... Sist jag gjorde det fick jag massa ångest. Men jag har rest förr.

Okej, nu sitter jag här på tåget. På ett jävla tåg mot Stockholm. Vad fan händer? Verkar ganska chill här i min vagn.

Det verkar finnas billiga hostel iallafall. Jag planerar på att som längst stanna en vecka. Kallingar är dyrt. Har ett par rena på mig. Men något annat plagg kan vi nog behöva köpa, även om det säkert går att tvätta osv. Det är nog billigast.

15:35 17 Januari
Sitter på tåget. För ett tag sedan passerade vi Skövde. En mörkhyad ung tjej satte sig bredvid mig här. Känner lite ångest krypa sig på. Känner mig lite hängig plötsligt. Är ju trots allt fortfarande sleep deprived.
Jag vill se det här som en semester. Inga kval.

17:39 17 januari.
Örnen har landat. Precis köpt en bok av Katarina Frostensson. Ingen aning vem det är men hört namnet. Precis fått en Double-cheeseburger meny. Måste köpa en Mini-usb sladd till hörlurarna med. Ingen aning hur länge jag kommer stanna här faktiskt.

19:12 17 januari
Ligger i hostel-sängen. Stället är mysigt tycker jag. Känns oväntat välkomnande. En snubbe som heter Dominic har jag hamnat i överslaf ovanför. En man som har bott här i två år öppnade dörren för mig, och det fanns en nylonsträngad gitarr i något slags litet uppehållsrum typ.
Stockholms gator känns inbjudande tycker jag. Fasaderna är höga, och man skulle nästan vilja flytta in i ett av fönstrerna; säkert rymliga, dyra vardagsrum med kultiverade möbler eller vad vet jag. Kvinnornas ansikten ser trevliga ut och alla ter de sig vackra och ståtliga.
Jag är trött som en björn och vill bara sova i fjorton timmar. Vore skönt om det verkligen blev så.

21:40 17 januari
Sitter på toaletten utanför mitt rum. Detta stället är ju rena rama dårhuset.

08:45 18 januari
Ligger i sängen. Pratat med Dominic och ena snubben här som inte vill säga sitt namn. Jag är ganska skygg med mitt namn med. Vill förbli inkognito så gott det går tror jag. Emil svarade att han kanske kunde ta någon öl någon dag. Får se om det blir av. Rummet jag hamnat i verkar trevligt. Jag har fått lite sömn.

09:56 18 januari
Sitter och äter frukost, nere här i källaren på hostellet. Clemóns, en fransyska, jobbar här och går runt och plockar disk. Jag hör allting, och känner alla energier; det kommuniceras på ett kollektivt plan, men även mellan Clemons och mig. Sedan rullar Daniela in, och pratar högt och försöker anpassa sig som ägare och värdinna för hostellet. Det är intressant, och jag försöker hitta min roll i det hela; vem är jag, som man?
Ryssen i mitt rum är trevlig, men har lite svårt med engelska. Tysken tycktes mig skrämmande och galen igår, men idag är han lugn och trevlig. Dominiq, som tysken heter, letar jobb och är utfattig. Det pratades om Klarakyrkan och att de har gratis mat och kläder där.
Jag heter Rickard, för somliga här.

11:01 18 januari
Caffè latte och en ekologisk blåbärspaj på Espresso House. Tog en sväng förbi ett bibliotek, men allt höll på att byggas om. Börjar fundera på om jag ska göra någon slags resedagbok.
Stockholm är ljust, fint och rymligt. Få tycks känna igen mig, även om jag mötts av några långa blickar av framförallt yngre tjejer. Vad de blickarna beror på kan jag omöjligt säga. Antingen har de sätt mig på någon av mina facebookannonser jag har slängt upp, eller så är det från bandet, eller så är det från teatern, eller så är det från poesin; eller kanske är det skrivandet i allmänhet som på något sätt har flugit med fåglarna hit till Stockholm.
Eller så är det bara att jag är konstig. Känner mig annorlunda från resten. Det är typ sättet jag går på, fast hur skulle jag kunna veta?

Jag har en konstig figur - ett fan - som följer efter mig på instagram. Hon säger att vi har något spel för oss - jag håller med. För några dagar sedan skickade hon en video som hon hade gjort själv. Den hade kryptiska hintar om sexdockor, ett slags virtuellt förhållande och bilder på henne själv och hennes intressen.
Själv tänker jag bara på mig själv. Inte tänker jag bli fixad av någon som vill fixa någon fast den inte är fixad själv och är öppen med det. Det är det sista jag behöver. Jag behöver lugn och ro, och få lite klarhet. Mitt 23 åriga liv känns redan som en hel livstid, men med en gång jag blir, låt oss säga Rickard, så öppnar världen upp sig igen, och jag blir inte lika självcentrerad. Det är ett faktum.

12:42 18 januari
Pappa ringer. Precis köpt hygienartiklar på LIDL. Folket välkomnar mig lite förvånat i det ljusa. De ser väl en ung man som ser ut som en uteliggare (har min gröna skinnjacka på, bruna kängliknande saker på foten, en halsduk, hörlurar och ovårdat skägg. De yngre, välskötta flickorna sitter på rad framför mig och tittar på utomjordingen. "Kommer han bli en av oss eller en av dem?"

15:08 18 januari
Har i rasande fart färdats med både vingar på mina fötter och tillsammans med den underjordiska besten. Jag vette fan vad det är. Varför känner jag mig så överlägsen alla andra? De känns som mina soldater. Jag gör exakt vad jag vill och de kan inte ens slita sig från sina mobiler.
Jag sitter på en stenlåda utanför Svenska Akademien. Tre flickor satt på stentrappen 50 meter snett vänster om mig.
"Vad gör han killen där borta", sa de. Ja, vad gjorde jag? Jag satt och tänkte. Får man inte göra det här i världen eller?

16:31 18 januari
Max. Maxmål + kaffe.

18:08 18 januari
Något som förvånar mig är att man kan dela med sig av känslor öppet, såvida man inte ber om något, förståelse t.ex, i gengäld. Men så konstigt kanske inte det är. Alla har vi våra egna problem. Att gå runt och ta emot andras problem hela tiden utan att handskas med sina egna fungerar ju inte i längden. Det skulle aldrig Gud tillåtit ju. Men något som Gud dock tillät var att jag skulle få gå den längsta fucking jävla vägen för att "fatta vad som betyder nåt". Men så kanske man inte kan se på det. Eller jo det kan man ju.

18:19 18 januari
Men just det. Nu kom jag på något. Jag ska vara otroligt stolt, nu när jag trots allt skrivit ned ett trauma, att jag är här där jag är idag.

09:50 19 januari
Frukost, Lilla Brunn. Kommer inte ihåg mycket av kvällen/natten mer än att jag gick hem och hoppades på att rummet skulle vara tomt men på huk satt ryssen och grejade med alla sina grejer och in kom tysken ifrån toaletten och jag hade tre stora öl och massa sorg i mig och han bara gick rätt fram till fönstret och slängde upp det för att han tyckte att det luktade fotsvett. Det var ju mina fossingar såklart. Jag hade ju traskat runt halva Stockholm i mitt sökande efter något; jag hade suttit i den där fina kyrkan i gamla stan och haft "enskild andakt" (nytt ord), och alla hade gått runt och stirrat på mig.
Men visst var det en vacker eftermiddag/kväll, Mariaberget, en fin kyrkogård, Svenska Akademien, riksdagen och slottet. Kanske den finaste stunden var när jag precis gått ner från slottsvakten mot Grand-hotell-hållet och möttes av en mörkhårig ung tjej som tappat bort sin kompis men skrattade. Bad henne att gå upp mot slottsvakten och se på utsikten därifrån (vi hade redan kommunicerat våran ömsesidiga beundran för ljuset, tror jag). Hon lydde hursomhelst mina råd, och nere vid bron stod jag och blickade upp mot henne där hennes lilla gestalt blev mindre och mindre, men gick långsammare och långsammare för att sedan stanna någonstans mellan två stenar för mitt öga. Där stod hon och där stod jag och vi båda log säkert och njöt av varenda millisekund.

12:24 19 januari
På stadsmuseet. Häxor & Trollkarlar kommer på tanken. Det ställs ut om häxjakter här; processerna. "Moratavlan är cool". Likaså Blåkulla och att kvinnor bara använde sin fantasi när de berättade historier för barn.
"1674 spred rykten om att häxor förde barn till Blåkulla. Det var en fantasiplats där djävulen hade fest. Vittnesmål från barn och vuxna kunde räcka som bevis för att döma utpekade kvinnor till...