det regnar en tung, kall regn,
som att universum gråter över jorden

jag tänder ett ljus för alla ofren

det första offret är sanningen

vi offrar upp, vi dyrkar gudarna
tillber att vara snälla mot överlevande,
att ge oss mat för dagen
och chans att överleva natten

vi blundar, vi offrar sanningen
och bakom slutna ögon tappar vi vår sanna kontakt
med alla de gudarna som kunde hjälpa oss

vi vandrar i dödens dal

det andra offret är förståndet

vi vandrar vilse genom uppdiktad verklighet
och galnast av oss blir den största poet

vi vandrar i dödens dal, fastkedjade vid varandra
skrämda av universums medvetenhet
om vår litenhet


svarta är mina ord, vandrar i dödens dal,
svarta är mina ord
medan avlägsna brummande, farande ljus hotar
att bränna sig fast i varenda blinda ögat,
sanna är mina ord