det var dagar av ansträngning 

dagar av en lättja 

för det. Du. Längst in. 

dagarna strök längs med himlens 

blekblå kanter lika tydligt som jag 

upplevde smaken av mina tapeter 

i hallen, 

doften av bären, blommorna av 

fågelbona med de tre äggen. 

varje natt kommer du till mig, 

I tre års tid har du återvänt och 

det återstår inget annat än att 

stå ut med de inre spöken, de som 

påminner oss om vilka vi är. 

hon satt med fingrarna i kors och 

bad till gud om Rysslands krig mot 

Ukraina och vid middagsbordet 

medgav hon att hon inte trodde på

gud. Gjorde det för min skull, 

hon hade rätt i att det gladde mig. 

den märkligaste flicka jag någonsin 

mött. Det om något jämnar ut katastrofen 

av det spöke som hemsöker mig men 

förmodligen lever i Helsingfors.