Redan medlem?
Logga in
Livet tystnar
fjäderlätta åldrande fingrar över axlarna, hon frågar sig om prövar att älska med ett vi tjugo år efter. Våra öppningar nedsänkningar sätt att låta. Undrar om rymdens oändlighet skaver vid en särskilt tidsrymd, om du är lycklig. Frågorna i mig som duvor längs ett vattendrag,
det var i kontakten mellan viss materia livet kunde börja. Kännas. Aldrig närmare än så. Vi står i en kyrka. Gästernas leenden fotograferade i stillbilder. Om gud vigde vissa människor utan den mänskliga fysiska salen har han redan vigt oss redan vigt oss redan vigt
och han ser henne kanske som hon ser honom
när livet tystnar.
Fri vers
av
smultronbergen
Läst 84 gånger och applåderad av 1 personer Publicerad 2022-04-11 01:00 |
Nästa text
Föregående smultronbergen |