Juliette ...ja där stod hon, hon stod där med sitt långa kolsvarta hår som böljade ner över hennes axlar. Hon var klädd i svart kjol och vit blus, hon stod där och av någon för mig just då outgrundlig anledning och betraktade lilla mig, just som jag jag ivirgt smaskade i mig min muffins.

 jag kunde förstås inte låta bli att le mot henne och hon besvarade mitt leende med sitt eget, så otroligt vackra leende, hela hennes ansikte lyste upp och hon till och med skrattade tyst.

eftersom jag satt alldeles ensam på uteserveringen, så antog jag att hon inte hade just någon annan att le mot, där i mitt så otroligt svenska och ganska så osäkra beteende.

hon lämnade mig kvar där i mina egna tankar om mig själv och gick in i cafét, eller hon snarare skred fram över den kullerstensbelagda marken.

jag satt där och försökte att analysera det jag just varit med om, när hon på nytt kom ut igen genom caféts entré.

hon kom nu skridande fram till mitt lilla bord och sa - Bonjour au jeune monsieur!

jag hasplade lite osäkert och nervöst ur mig - Sorry but my French is not so understandable. Do you speak English because I'm from Sweden?

Hmm ...åh my good "because i`m from sweden", tänkte jag lätt rodnande för mig själv, och sedan" my french is not so understandable" idiot!

detta var verkligen, ett tydligt och gränslöst makabert understatement, för jag kunde faktiskt efter ganska enkel överslagsräkning, max 5-6 ord på franska... och de flesta av de orden, användes nog oftast i mer privata sammanhang.

Copyright © AndLou