Frånvaro tar plats
den föser allt över kanten

jag hinner inte parera min spricksida
och underlaget är fullt av misstro
där fukt och tvivel tar sig in

min egen närvaro krymper redan vid
låg kroppstemperatur

jag ser mig omkring men egentligen inte
det ser bara så ut

jag letar något som inte är
jag väntar på någon som inte är