Hon tog steg,
såg saven drippdroppa från det avbrutna.
Ibland behöver tankarna sina,
som att hejda sitt andetag en bråkdel av sekund.

Hon hade haft hjärtat utanpå,
som kupad av livslågan.
Oron som en väl grusade gång.
Steg hade sig lätt dit.

Då byggde hon regnbåge för barfotafötter,
var stund Hon drömde sökte Hon sitt dit.

Hon blev en fjäril då hon lämnade med det första medvetna andetaget
Hon tog tre.
Till mods,
Till hopp
och till evinnerligen

Sann kärlek har sitt dit.