Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
2022.05.01 söndag.


Livsöde

Här blev en man björndödad. Han återsågs aldrig mer. Skalbaggarna grävde ner honom. Uppe på fjället var det. Just ovan trädgränsen. Björnen låg på lur bakom en backe. Platt mot marken rusade den upp med ett vrål. Stigen slutar där han föll. Det är inte många som går här längre. Det finns ingen anledning till det. 1971 dog han. Här rastar man inte, utan vandrar vidare. Jag var här en solig dag i Juli 30 år senare. Det är en vacker plats. Oförändrad sedan urminnes tider. Bortom platsen finns en forellsjö med goda öringar.

Om man fantiserar så var hans sista tanke att nu missar han kvart i fem ekot. Eller sjöväderrapporten. Han hade ett välordnat liv. Det här hade han inte tänkt sig. Vilket alla nog förstod. Han hann nog inte ens bli rädd. Om jag bara kunde finna ord över saknaden han lämnade kvar. Där dödsannonsen är något som man får läsa och gråta över. Efter 30 år, när skallen återfanns.

 




Prosa (Kortnovell) av Mats Kitok-Lundmark VIP
Läst 129 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2022-05-01 09:06



Bookmark and Share


    Lars Gullberg
Fantastiskt bildspråk över ett tragiskt livsöde. När människan möter naturen på naturens villkor går en kall kår längs ryggraden. Samtidigt ett nästan stillsamt, ödesmättat språk. Man kan nästan ta på stillheten. Du är himla bra Mats på att beskriva och förmedla känsla i orden.
2022-05-01

    Sefarge VIP
Bravo!Mycket välskriven
Dikt som verkligen
Känns-inuti med
sin närvaros
äkthet!
;)


2022-05-01

  Bo Lövhalka
Mjuk och vacker dikt!
2022-05-01
  > Nästa text
< Föregående

Mats Kitok-Lundmark
Mats Kitok-Lundmark VIP