Kom lägg din vitaste vinge under längtan 

den som inte orkar bry sig vid innebörden 

av omoralen , 

kom genomborra ditt vassaste spjut längst 

in under skadan, 

lossa försiktigt på lagren, 

Kom med ljumhet, ömhet den i verklig 

mening betydelsefulla, väck mig  ur slummer 

år av sorg, 

Kom då lind med kaprifol i lästen 

du nyutsprungna näpenhet. Förundran. 

kom giv oss ditt vackraste hopp i former 

ljuvliga för själens trakter, 

dit humlan lagt sitt surr fågelläten till de 

melodier livet kunna spåra 

min din vår ljuvast tänkbara äng

dit rådjur samlas, daggen lägger sig likt friskhetsbomull

under våra fötter, 

säg det till mig långsamt lika tydligt som jag 

tidigare ändrade ett hemvant liv till något 

annat 

vi är redo redo som en katt som löper