Redan medlem?
Logga in
Bild:AndLou VÅGORNA VAR MIN SKÖLD
Jag stod på knä där med min egen självömkan och hela jag var mitt i en prövning en sorts inre köld dränerade min själ ja detta var fullkomligt omöjligt att dölja
jag kände mig strandsatt i ett sorts livlöst utrymme denna självförvållade inre smärta kom att gräva sig in djupt i min sargade själ
stranden hade blivit min tillflyktsort skulle kanske våren få mig att åter blomma för där vid havet sjönk jag inte längre vilsen jo visst …men vågorna var nu min sköld
jo jag hade fallit och fallit hårt men nu reste jag mig sakta upp igen förlöst av havet och naturens egen skönhet jag kisade upp mot solen …och jag log
Copyright © AndLou
Fri vers
(Fri form)
av
AndLou
Läst 80 gånger och applåderad av 6 personer Publicerad 2022-05-13 12:44
|
Nästa text
Föregående AndLou |