Dikter.
Från djupet.
Av mitt hjärta.
Skuggor.
Och.
Dess skatter.
Gömmer sig.
Inuti.
Rådjurets snäckskal.
Vilar.
Sanningen.
Blundar.
Känner nuet.
Fastän imorgon.
Redan varit.
Blundar igen.
Ser stjärnor falla.
Utanför mitt regn.
När lugnet inombords.
Gör mig hel.
Vadar i känslor.
Ser pärlemor bli till drömmar.
Som sakta smeker.
Men morgonen redan passerat.
Vem är jag då?
Kanske en droppe dagg.
Mot vildrosens hud.
Men förmodligen ruvar
jag mina dikter i natten.
Tills jag ser dem kläckas
ur sina kristallägg.
De som överlever.
Tystnaden.