Vi skådar bråddjupet
Får korn på kaos
Vaga flyktiga konturer
Som inte gör sig till i ord

Framträder i det de viker undan
När de smakas
Ja omtalas
På tårars språk

Gestaltar vi tillsammans
Det syntaxer inte kunde
Utsöndrar, når fram
Ut över ruiners brant

Bortom slutet
Av oss själva