Det är krig nu.

Lämna inte din springare nu

det väntas bråda tider

än är inte tid att sörja sin död

idag är en dag som lever

maskarna sina gångar skruvar

sadelväskorna hänger välsmorda

din föda vällagrad i saltstensgruvorna

mäsken färdigjäst i tunnor av trä

dina vapen i smedjan läderpåsar med svartkrut

krokade vid takbjälkens knut



tömmar och betsel havre och hö

se skummet runt springarens mule

med lårmusklers grova senor spända

frustar och stegrar sig

språnget redan där men icke taget

hovarna rastlöst stampar

skynda och låt ej din springare törsta vid vattendrag

idag är en dag som lever



det skjuter unga skott på pilarna där uppe på höjden

konturerna mot gryningshimmel i dis vibrerar

falkarna vrider och vänder sig i roterande dykningar

nervösa med stålgrå blick

så lämna inte din springare att otåligt vänta

med darrande spända muskler

och den röda manen smetig av hetta

och fukt



res skynda mana på bakom sluttningen kriget väntar

sadla din häst vattna den

grensla den med putande sadelväskor

tätt vid dina vader och kolven mot din höft

tömmarna hårt hållna

på en springare som redan är riden av otål och väntan

varnande hörs falkarnas visslande tjut

skallerormarna i sina hålor sig gömmer

med lösa tyglar och tätt tryckt intill manken

drar de genom springor i väggar av luft

sporra sporra följ stigen det är bråda tider



som sandormen i kurviga svepande rörelser

galopperar de fram i landskapets labyrint

smidigt över klipporna lågt nedför hällarna

andningen ansträngd på dem båda

i stigande småväxt terräng nu med strama tyglar

spanande avvaktande

springaren anar fara stegrar sig

ryttarens handske lugnar

viskar lågt i dess öra

... compadre var lugn

det är krig nu


det är krig nu.