Tar en halvsen lördagspromenad

genom en heltyst del

av min lilla stad.

Månen är vit och nästan rund

mot en blå himmel.

Nej inte helt tyst, jag hör

barnröster i ett buskage,

en fotboll studsar mot asfalten 

på avstånd, en väktarbil (eldriven?)

glider förbi. Solen står fortfarande 

högt på himlen, årets ljusaste

natt närmar sig. Och sen - ni vet

vad jag tänker säga - vänder det.