Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

NYA JUNITANKAR I REGN,,,

SMED

Lyfter händernas bägare över mitt huvud
tusen rosor flöda mellan fingrar
en flod av glädje vid en sjö där stridsskepp står
skaver reling mot reling med revade segel
forntid, nutid möts med kärlekslös längtan.

vi Var där har ett nu med brustna egon
sökaren vandrar i varuhusets välordnade
arkadlabyrinter
finner, finner ej lyckan
bland ofrågade produkter

Varaktighet.
lämnas ingen garanti för kärleksfyllda möten

Längtans ofyllda sköten bär framtid i sagan
vem skriver tragedins hetsande frågor när
sanningen stavas med obesvarade adjektiv
statistiskt säkerställt för säkert utfall denna fina
fredagseftermiddagen

Då pizza bli ett skällsord.

ETT URKLIPP
Hej Pappa det är din dag i dag. Ännu,
det barn som är du på fotografiet.
Skall en tid förblir ovetande om framtida glädje och sorg.

Din egen Far arbetar för framtid, ett nytt hus för
sin Karolina och dina blivande syskon.
I hans hjärta finns drömmen om ett fritt land.

den kampen förde han
i det fördolda

Din generation skulle få uppleva det.

det kostade 3 krig som du och ni alla fick kämpa för
en strid i framtiden för att få bestämma över era liv

Bli självständiga.

Du sitter som den förstfödda på pallen hos fotografen ovetande.

Hur kändes lyckan efter den första kampen.
Glädjen att få en hustru vid din sida som gav dig barn,
men också sorgen i de följande krigen.

Kampen för att behålla den självständiga friheten,
besvikelsen över förlorade ideal.
Sorgen efter förlorade barndomsvänner.

de blev kvar på blodiga slagfält
dras kamp var inte de förlorades
du fick när du sargad i själen kom hem till dina kära
möta deras barn som aldrig kunde få ge sin far en gåva på Farsdag

SORGESÅNG.

leva som flykting och utstött bland sina egna?
en möjlighet eller är det en ynnest
hur kan det ske i ett land och en tid när möjligheterna är oändliga
Med ett knapptryck kan man nå ut till hela världen
och mottaga budskap om glädje eller ondska.
Man kan sortera och välja, tycka och vraka.
Hur kan man då känna sig som en flykting bland sina egna?

Har man i de orden ”sina egna” lösningen.

vadär det som bekräftar det ego som vi alla har
och som får oss att känna oss delaktiga i den omvärld vi lever inuti

Är det våra nära och kära, vår släkt och våra vänner.
De som skall vara vår länk till det förflutna och en länk till vår identitet.
När åldern träder in i vårt liv,
blir då den ända kommunikation våra barn eller våra närbesläktade.
Med tiden försvinner de och då blir vi lämnade ensamma med oss själva.

Hur är det, sedan förlorar vi förmågan att kommunicera,
förlorar förmågan att anpassa oss till de föränderliga ”koder” som skapar samhället. Vi sitter ensamma med en mängd med kunskap, men helt oförmögna att få ut den.
Alla vägar har en stängd dörr och nycklarna är försvunna,
för de som förstod vårt språk är borta, vår identitet är utplånad.
Vi lever som flyktingar i vår egen tid, vårt eget land och med ett eget språk. Utan förmåga att bli sedd, hörd eller bekräftad.
Vilka vill ha de minnen som man ändå inte kan eller vill förstå.
PASSUS.
Som ändå inte betyder något annat än en förfluten framtid.

© Bosse 18 juni 2022.





Övriga genrer (Kåseri) av Bossepoet från Österbotten VIP
Läst 26 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2022-06-18 06:10



Bookmark and Share


    Sefarge VIP
Som en vindlande levnads-berättelse
Med ett lite sorgligt konstaterande
Ingångs spår från dåtid in till
nutid. Där framtiden hägrar
med sin omedvetenhet
för det allra mesta
med det förgångna
Helt ointressant
för de allra flesta
Ty sånt är livet?


2022-06-21
  > Nästa text
< Föregående

Bossepoet från Österbotten
Bossepoet från Österbotten VIP