Redan medlem?
Logga in
en text direkt ur märkligheten..
Baby, jag tror det har stillat sig
det skvalpar erotik och blod mot strandens stenar. kant i kant med högvattnets solkiga brunränder. där jag en gång bad om isarnas lov. där jag en gång vadade i röda stövlar, sjöng en entonig sång och fäste blicken långt bort för att inte övermannas av gråten. det speglar i stålgrått och vallmo. och aldrig ska jag bända loss flaken och bryta blankvattnet innan våren är redo. dagar badar i ljus och allt är åter gott.
Prosa
av
kerstin skriver
Läst 239 gånger och applåderad av 9 personer Publicerad 2022-06-21 14:16
|
Nästa text
Föregående kerstin skriver |