Låt mig aldrig glömma
att jag behöver dig.

Bara dig.

Så ska jag påminna dig
om samma sak
ifall du skulle knycka på nacken.

Våra gemensamma minnen
bildar en pakt
vårt vapen
mot för tidig död,
döden,
den långa
mycket mycket långa
odiskutabla meningslösheten
( jämför med myggan som ändå blir fågelmat )
den obehandlingsbara glömskan
rätt ut i rymden.

Så älskade
låt oss slåss för den gammalmodiga kärleken
som tillåter oss behöva varandra !

Till dess färgerna tar slut.