I snabbköpet och i rusningstid, då går tiden så fort att den nästan verkar stå stilla. Där var Henry och där var några flera. I alla fall så hade Henry för avsikt att handla i butiken när han blev hejdad av en anställd som verkade bry sig om honom en smula. Följande samtal tog vid, sig.
Den anställde till Henry.
- Varför har du skjortan på dig?
Henry till den anställde.
- Vad menar du?
Den anställde till Henry.
- Du har ju t-shirt och så skjorta och ovanpå den en väst.
Henry till den anställde
- Ja?
Den anställde till Henry.
- Varför har du skjortan på dig?
Henry till den anställde
- Du skulle inte tro mig om jag berättade.
Den anställde till Henry.
- Vad menar du?
Sedan var det som ett eko, inte dagens eko i radio dock,
nyheterna du vet, i p ett.
Henry till den anställde.
- Du skulle inte tro mig om jag berättade.
Den anställde till Henry.
- Vad menar du?

Del 2.
Henry till den anställde.
- Jo, förstår du. När min älskarinna och jag träffas...
Den anställde till Henry.
- Vad säger din fru om det?
Henry till den anställde
- Min fru har permanent adress på kyrkogården.
Den anställde till Henry.
- Vad menar du?
Henry till den anställde
- Hon dog i cancer. Någon på sjukhuset
verkade anse att hon passade bättre på kyrkogården,
eftersom hon ju ändå var död.
Den anställde till Henry.
- Fortsätt.
När en historia, sann eller bara halvsann,
förefaller att vara minst sagt intressant,
för någon som anställd i ett snabbköp.
Då vill den ofta nog höra fortsättningen,
om en sådan är möjlig att förtälja.
Henry till den anställde.
- Jo, Astrid och jag...
Den anställde till Henry.
- Vem är Astrid?
Henry till den anställde.
- Min älskarinna.
(Onödig förklaring, inte alla älskarinnor heter Astrid
och inte alla älskare heter Henry)
Den anställde till Henry.
- Aaaah.
Henry till den anställde
- Mmmm.

Del 3.
Den anställde till Henry.
- Och?
Henry till den anställde
- Vi träffas ibland och... men nu går jag kanske för fort fram?
Den anställde till Henry.
- Nej då, inte alls.
Sålunda uppmuntrad av en anställds blick som av iver att få höra mera.
Henry till den anställde.
- När vi myser så myser vi, när vi kramas så kramas vi och när vi...
Den anställde till Henry.
- Hoppa över mitten, kom till slutet.
Henry till den anställde.
- När vi leker med varandra och svettas i den här värmen, händer det att jag stönar, hon stönar och så...
Ibland är det inte bara värmen som hotar att ta kål på ett som märkbart tålamod, 'hos den bäste'. Här hände det just den och i den anställdes anlete glänste det av svett, trots att butiken hade fullt ös på luftkonditioneringen.
Den anställde till Henry.
- Ja, ja, och vidare då?

Del 4.
Henry till den anställde
- När hon börjar stöna så börjar hon även att...
Den anställde till Henry.
- Då börjar hon att...?
Henry till den anställde
- Är du säker på att du vill höra det här?
Den anställde till Henry.
- Ja. Ja, ja, ja. Berätta bara nu.
Henry till den anställde.
Och Henry berättade. Samt behöll skjortan på.
Den anställde till Henry.
- Det där tror jag inte på. Du skojar med mig.
Men mig skojar man inte med.
Henry till den anställde.
- Upp till bevis?
Den anställde till Henry.
- Mmmm.
Henry till den anställde.
- Jag har skjortan på mig för att skydda min omgivning.
Var och ens mentala hälsa. och hindra dem från att ställa frågor.
Orsaken är självklar för mig, men inte för dem.
Precis som du, vägrar de att tro mig,
de vill att jag tar av mig skjortan och inte bara den.

Del 5.
-Den anställde till Henry.
- Men så visa mig då. Ta av dig skjortan.
Henry tog av sig västen, la den i shoppingvagnen. Tog av sig skjortan, lade även den i vagnen. På armarna, som stack ut ur t-shirten syntes några sårskorpor.
Henry till den anställde.
- Så här ser jag inte bara ut på armarna, båda armarna, bålen samt benen är fulla av skråmor, rivsår och läkta ärr, sårkorpor efter färska sår.
Den anställde till Henry.
- Löjligt, Några sår kan jag få av att arbeta i min systers trädgård.
Henry till den anställde.
- Du vill att jag tar av min tröja?
Den anställde till Henry.
- Av med skiten så jag får se!!
Henry till den anställde.
- Skyll dig själv, o klentrogne.
Så tog han av sig sin svettiga tröja, som var en röd t-shirt. Överallt på överarmen, över hela den synliga delen av bålen och även på andra överarmen, syntes just dessa spår av sår, som Henry talat om för en stund sedan. Sekunder troligen.
Henry till den anställde.
- Så här ser jag alltså ut, om jag vänder mig om, om jag tar av mig byxorna och skorna och strumporna. Vill du att jag snurrar ett varv på ena hälen?

Del 6.
Den anställde till Henry.
- Det var (som) attans!
Så blev det alldeles tyst en stund. Det hade samlats en del människor i det där krysset mellan fyra väderstreck till gångar.
Sedan hördes en duns, varpå ännu en duns. Det var människor som fick värmeslag troligen. Det är visserligen svalt i ett snabbköp, men det kan ju ha en fördröjd verkan, om kunderna just anlänt in i svalkan.
Henry till den anställde.
- Kan jag ta på mig kläderna igen?
Den anställde till Henry.
- Ja, för sjutton.
Du kan vara sådan på stranden.
Men det här är en affär.
Ta på dig, ta på dig alltsammans!!
Henry till den anställde.
- Så, du är mån om kundernas mentala hälsa?
Han vrängde på sig den röda tröjan igen.
Den som såg noga efter, lade nu märke till
några fläckar i mörkare rött.
Sedan kom skjortan på och så till slut västen,
där Henry hade några småsaker
som kunde komma till användning.
Pengar, bilnycklar och annat smått och gott.
Henry till den anställde.
- Var har ni ställt kryddorna någonstans?
Den anställde till Henry.
- Jag går före, det blir här borta.
Henry till den anställde.
- Du före och jag efter.
Från den anställde hördes inget mera.
Det var värmen förstås.
Den anställde stannade, svepte med armen och yttrade.
- Det här är vad vi har.
Henry sade själv ingenting.
Affären hade kryddor för ett halvt regemente.
Den som gjort lumpen vet nog vad det kan innebära.
Henry funderade på att ta en svalkande dusch mera hemmavid.