Jag började ta mina kryckor som jag fick av Dr Rutger för nu har jag bestämt
mig att klara mig själv.
Kom då sa jag till Hector .
Han stirrade på mig precis som han sett ett spöke!

Jag kunde inte låta bli att skratta åt honom , samtidigt såg han väldigt fundersam ut .
Har han lyckats luska ut sanningen ?? !

Nu satt vi i kommissariens rum och han hälsade oss välkomna . Men vad har hänt med dig då ?
En liten olycka bara.

Det är nånting som jag måste berätta sa kommissarien , kroppen vi tog upp från
havsbotten är inte Karin , utan någon annan person som vi inte har identifierat ännu.
Men men , , sa jag , jag såg ju själv med mina ögon att det va Karin. Hur kommer det sig ??

Det är en gåta för oss med . Så nu måste vi börja på ruta noll .
Har du ingenting du vill berätta för oss Malin ?
Nej, , sa jag , vad skulle det va ??

Helt plötsligt öppnades dörren till kontoret och en kvinna kom in som va väldigt lik min syster Karin . Då svimmade jag.
Hallå Hallå sa Hector , vad hände??

Fortsättning . .