Som alla (?) vet så var 2:a världskriget ett hemskt krig. Förfärligt helt enkelt. Nästan alla judar gasades ihjäl. Milliontals civila, kvinnor, barn och äldre slaktades utan åtskillnad. Städer, på båda sidor, bombades sönder och samman. Och de kvarstående psykiska skadorna blev outplånliga. Detta krig inbegrep fler länder och folkslag än något annat tidigare krig.

Då blir ju frågan: "Vad tyckte svensken var det värsta med detta 2:a världskrig?" Frågan är ju extra speciell eftersom Sverige ALDRIG var inblandad i 2:a världskriget. Vi bodde på "första parkett" - som på en teaterföreställning - och såg allt hända runtomkring oss. Hur Danmark knäcktes, hur Norge stympades och hur, slutligen, Finland manglades samman av ryssen och tysken. Alla våra grannar fick stryk. Ordentligt.

Jo, så här är svaret som det svenska samhället - i allmänhet svarade på denna fråga. Det  allra värsta med 2:a världskriget var att det inte längre gick att dricka RIKTIGT KAFFE! Nu var alla hänvisade att dricka ÄCKLIGT SURROGAT-KAFFE! Hemska tanke! Hur kan man fixa en riktigt mysig fika med kakor och bullar om det bara finns surrogatkaffe? Det går inte. Så när 2:a världskriget slutade så blev det helt säkert en riktig bullfest med RIKTIGT KAFFE. 
Så - det var inte denna fasa judarna upplevde som skakade om det svenska folket, eller de många döda som kriget åstadkom. Nej - surrogatkaffet var det värsta!

PS. Jag får nog göra "AVBÖN" när det gäller vissa svenska personers reaktioner på kriget, dessa ogillade kriget som sådant och led med sin omgivning.