Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Mistelpil

Hemlösa känslor
bryter sig in i mitt medvetande
utan att be om lov
flyter genom mitt väglösa
mitt snåriga
täta.

Min svärta
går vilse i natten
i det stjärnlösa
fastnar i rost och gamla fällor
som ett hjälplöst djur.

Skogen andas med mig
sköljer mig med minnen
av blanka morgnar och rufsiga träd
men ensamfågelns sång träffar hjärtat
som en mistelpil.




Fri vers av Rafmagn VIP
Läst 54 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2022-07-24 12:03



Bookmark and Share


  Lustverket VIP
Ja, det gör du med. Du skriver i klartext det som jag känner, upplever jag, är väl därför din poesi slår igenom så hårt. "Hemlösa känslor bryter sig in... fastnar i rost och gamla fällor". Så bra tecknat, bilden av sommarmelankolin som ingen beställt. "Ensamfågelns sång träffar hjärtat...", man är värnlös när ens cirklar rubbas, kanske är det det som är meningen också.
2022-07-24
  > Nästa text
< Föregående

Rafmagn
Rafmagn VIP