Nya sfinxer veck
i den imaginära permanenta, kall ansikten
och odefinierad av okunnighet
sjuk, den begagnad sko;
med all smuts som din
livet bär.
Vi vet hur man är sfinxer:
Stenar formade av något de kallar konst,
med lögnens urholkning
gnager i deras extremiteter,
ogjort i förväg av framtiden
Historia som kommer att glädjas över segrarens förtjänst
och de besegrades förnedring,
glömmer varje olöst själ
dagen innan, uppslukad av den sårade jorden.
Ingen kommer att vinna! Och smärtan som vaknar
vid varje gryning, har
förutsägelser skrivna i blod
mellan raderna, finns splittrade familjer
utan arbete av svartsjuka, men av
illusion av fred som pengar befaller!
Förbannade sfinxer!