Jag stirrar
På en ljusblå
Ensam bit kakel
Egentligen
Det enda kaklet i världen
Av något värde, och substans
För mig
Och för dig?

I den finns ingjutet
Alla löften och förhoppningar
Alla önskningar
Och allt mod
Allt mod som krävs för att nå dit

Det var så himla fint
Dagen då
Du kom hem till mig
Med vår ljusblå bit
För att påminna
Om vad vi lovat varandra

Vi skulle köra in i kaklet
Fragmentet som du kom bärande på
Var början på vår kompletta vägg
Ett färgsprakande mönster
En stundande verklighet

-

Kvar på mitt mörka skrivbord
Ligger en ensam bit kakel
Långt ifrån bortglömd
Och oerhört älskad
Men fylld till bredden
Av tomma löften och falska förhoppningar