Pojken som inte ville vara med längre. Mamma är känslomässigt djupfryst. Pappa är så lugn och timid för han är död efter att ha haft ihjäl sig själv med tabletter. Pojkens enda flyktväg är att bekvämt ge sig hän in i vansinnet vilket är en härligt smärtstillande strategi. Att utplåna sig själv är någonting friskt och konstruktivt, åtminstone känns det så. Mamma är en proffsig hushållsrobot med frånvarande ögon. Pojken sitter i den mörka kalla källaren och skrattar för sig själv, vilken fruktansvärd hämnd han ska ställa till med. Pappas kista körs in i kremeringen men pojken är övertygad om att pappa bara är på semester i Sydamerika. Ha ha ha ha ha vad det är härligt att vara psykiskt sjuk säger pojken några år senare i de övre tonåren. Gränspsykosen är ett faktum men det fattar inte pojken och ingen annan heller. Mamma sitter och stickar framför televisionen. Mammas blick är frånvarande och död. Pojken skulle definitivt behöva psykiatrisk vård. Han sitter på sitt rum och lyssnar på Joy division och The cure. Han är en totalt övergiven och bortglömd pojke vars livsstrategi är extremt destruktiv, ja rent av livsfarlig. Barnen på gården stirrar räddhågset på honom. Mammas skenheliga fasad är lysande och förtroendeingivande. Socialtjänstens intuition och luktsinne fungerar dåligt. Det finns en avgrund i vilken allt är kolsvart och iskallt. Pojken är förälskad i sin sjukdom, sitt alltmer urballade tillstånd. Björn Borg lägger ned sin karriär och Mats Wilander tar över. Pojken läser in budskap i bilarnas registreringsskyltar. Alla a:n innebär att han måste dammsuga sitt rum och blunda. Alla b:n tillsammans med treor gör att han är tvungen att springa runt radhuslängan baklänges sju varv. Hans kompisar och familjen skrattar åt honom. I det harmoniskt lyckliga samhället tickar bomber på grund utav all förträngning, förnekelse, förställning, godtycke och svek. Pojken sitter djupt inne i skogen och sniffar kontaktlim och dricker starköl. I ett avseende så är han så glad och i ett annat avseende ångestfylld och skitskraj. Pappa kommer aldrig hem från sin semester och pojken bränner ned radhuset för det blir bäst så. De nya fosterföräldrarna är toppen och gör mirakel med honom. Mamma hamnar på psyket där hon tvingas i så mycket neuroleptika att går som en zombie i korridorerna. Den svenska psykiatrin är världsledande. Sverige är i alla avseenden det bästa landet i världen. Just nu tar någon stackars jävel livet av sig. Det är så mycket bra på TV i helgen. Kaffet har blivit så dyrt. Kom inte och snacka om att det råder miljökris på planeten för det är bara skitsnack. Man ska älska och hedra sin far och mor och kungafamiljen.