Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Nattligt brus

Mitt i natten ler hon mot mig. Det lilla huvudet vilar på min arm, en liten hand krafsar i mitt skägg. När hon till slut somnar vågar jag inte röra mig.

Detta mitt vackraste av minnen en natt som denna. Jag stirrar på det vita taket och undrar vem jag ska tacka. Barn, kreativitet, kärlek. Allt annat är brus.

I ögonblicket ångrar jag dem, alla mil som vandrats för att nå denna insikt, det skräp som bunkrats och sedan lämnats längs vägen.

Och det blir morgon, den sista dagen.




Fri vers av urbanjohanssonwriter VIP
Läst 57 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2022-08-15 21:02



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

urbanjohanssonwriter
urbanjohanssonwriter VIP