I takt med rymden.
Vingklippta harar på silverstigen
kantad med gyllene lupiner.
Inte för att förminska tystnaden,
snarare för att glädjas åt
smekande videung.
Där inga kristaller kanske gror
ändå passionen klättrar som kittlande
murgröna längs kroppens konturer.
När blåmusslan slutit sitt skal och
rodnaden för länge sedan blekts.
I bakgrunden livet tornar upp sig.
Viskar nattens närhet.
Som om du hörde mig.
Mina andetag.
Mina hjärtslag.
I takt.
Med rymden.