Den duva du minns
kunde kuttra
med så kärleksfull röst
Verkar ha tröttnat
på sin egen drill

Kanske behöver den bara
vila i sin egen tystnad
En liten stund till

Kanske blev den bara
så ledsen över all
”sturm und drang”

Att den drog sig undan
att läka den svidande
halsens sår
För att sedan åter
kärleksfullt sjunga för oss
Ännu en vår