Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Fastän vi båda vet att det är dags


Turkos tvål

Du gav mig
En pytteliten bit

Och
Allt eftersom
Den fått smaka
På den skärande känslan
Av tidens vassa tand
Har den naggats och sargats

Sakta torkat ihop
Ända tills
Den knappt längre
Existerar

Som vi

Små tecken finns kvar
På utsidan
På insidan
Är katastrofen ett faktum

Fast du,
Fastän vi båda vet att det är dags
Så glömmer jag
Aldrig oss




Fri vers av Max Ludvig
Läst 80 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2022-09-09 01:44



Bookmark and Share


    ej medlem längre
Åhh. Du skriver såå...naket. Igen.
Vackert. Hjärtskärande.
:-)
2022-09-09
  > Nästa text
< Föregående

Max Ludvig