Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Skeppsbrott


I.
Kära barn, hitta och släpa er far
från den drunknande stranden.

Barnets röst känns
för nära mors öra
och inte faderns.

Ropa än en gång
till det döva,
mullrande havet.

Far!
har kanske sand och saltvatten
i öronen.

Barn, ropa inte mer,
kyrkogården kan höra.

II.
Moderns ögon är förseglade
i den heliga skriften.

Hennes barn styr fiskebåten
på golvet, en leksak.

Hon tittar ut genom fönstret,
ser på havet,
som ryter kaskader
över den sovande stranden.

Det regnar, pärlor
studsar på trottoaren,
moderns våta ögon

är stjärnklara.

Nu har sjömän tystnat,
klädda i oljerock
och tång, blodådror.

De har omfamnat
stranden, viken och havet,
som sköljer över liken.




Fri vers av Den filosofiske poeten VIP
Läst 21 gånger
Publicerad 2022-08-24 15:21



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Den filosofiske poeten
Den filosofiske poeten VIP