Jag trodde på dina ord naiv som jag är
inte visste jag att jag i dig skulle bli kär.

Jag trodde du kände någonting mer när du på mig såg
och på nätterna när du tätt intill mig låg.

Du bad mig stanna dag efter dag åter igen
men du ville bara underhålla din nedre vän.

Jag var bara en kropp för dig
inte alls samma som du var för mig.

Jag brydde mig så mycket om dig att det gjorde ont att veta
att när jag åker hem så får jag åter efter dig leta.

Det gör ont att veta att jag inte betyder mer än så
och hur mycket jag än vill stanna så måste jag för min egna skull gå.