Under hökens vingar
I en vind på ett hav
vita vingar ger sig av
vind i seglen – skepp ohoj
Loppan sover i sin koj
Lilla Loppan gick ombord
med darrig röst och slitna skor
ingen kan väl vara barn
utan mor och far
På en bar i San Juan
valp och husse fann varann
bästa vänner sen den dan
på stora ocean
I Havanna på en pir
tar en gammal man sitt liv
vågorna mot piren slår
stjärnor i hans hår
”I ett annat liv än mitt
tar jag bättre hand om det jag fick,
jag ska spela handen väl
om jag lånar ut min själ”
I en tyst decembernatt
skeppets råttor jagar katt
snart ska året börja om
under hökens vingar kom
Under hökens vingar kom
om du kommer hit nån gång
ska du se det jag kan se
jag ska ge allt jag kan ge
I Saragasso finns en grav
Lilla loppan söker svar
hur många sjömän finns i sjön?
är hans pappa havets kung?
På en kulle i en by
blir två människor till en ny
livets ande blåser in
och smeker hennes kind
På en parkbänk
under en bro
har en framtid
slagit sig till ro
vågorna mot hamnen slår
tvättar hennes sår
Har hon hittat det hon sökt?
Genom dimma, eld och rök?
kan du visa vad du fann?
Kom du fram till Samarkand?
I en sömnig brunnen stad
lever både hon och jag
hon som är mitt hjärtas ljus
hon är nyckeln till vårt hus
I en busskur norr om stan
på sista bussen väntar jag
kylan blåser in från öst
ifrån en okänd kust
Hälsa min syster,
hälsa min bror
snart är Lilla Loppan stor
Då ska Loppan gå i land
och visa vad han kan
Hälsa min moder,
hälsa min far
vita vingar på öppet hav
vi ska alla mötas sen
när Loppan hittat hem