Jag speglar mig en stund i dina ögon

Den bilden som reflekteras ut därifrån är så mycket mildare och bättre än den bild jag ser i det hårda kalla glaset

Jag är inte kär i dig, har aldrig varit, jag bara speglar mig här en stund

Den människan du visar mig är faktiskt inte så dum trots allt

Hon sjunger riktigt fint och man skrattar i hennes närhet

Hon skänker lugn och trygghet och lämnar en varm känsla kvar i kroppen när hon gått

I dina milda ögon speglar jag mig en stund

I din mungipa bor ett leende som ibland darrar till över dina läppar - hastigt - och ibland kastar det sig ut för den hissnande kanten och blir ett skratt som känns som en gåva

Jag vilar en stund i det skrattet - saknar det när det är borta

Jag är inte kär i dig, har aldrig varit

Men när jag tittar på dig lite frågande längtande är det för att du visar mig en kvinna som är värd att älska

Hon är ta mig fan riktigt vacker!

Förvånat ser jag en kropp, tjock och gropig och ett inre som är så stort att det krävt av den skära huden att ge vika

Vita ränder visar var det skett, där huden tvekande gett med sig och skapat plats åt en kvinna med växtvärk i själen

Jag speglar mig en stund

Jag ser

Jag ser och accepterar

Jag ser

Och älskar