ettrigt störande andeväsen håller oss båda vakna
du hemsökt av Maran och jag av Hin Håle
i vargtimmen jag ilsknar till ...

- nu får ni fan ta och ge er
ser ni inte att vi försöker sova här
gå någon annanstans och lek

Maran stannar upp ... kliar sig i huvudet ... funderar
sen hör jag de förlösande orden
- kom Hin Håle så kilar vi över till grannen