Det är svårt att leva i socialtjänstens centrum

Den ena paradoxen lägger fällben för den andra

Jag söker ljuset långt ute i periferin

för ett möte på gränsen mellan dig och mig

Varje besök in i denna produktionsfabrik

måste kompenseras med en resa i natten

Varje fyrkant med vassa hörn

måste jämnas till en ring

Det är först när vi står nakna

Inför varandras mänsklighet

som känslor kan få tid att mogna

och tankar kan få rymd att utvecklas

Så låt oss mötas där igen i fantasin

i huset där solen lyser vid Gråbergets skugga

där vi kan andas med befriade sinnen

och mötas i vår mänskliga förvirring