Jag ville samla trupperna, göra oss redo för strid. Jag ville slipa svärden, ta på rustningarna och fylla magarna med mjöd. Ingjuta mod och hopp och tålamod. Lyfta armen mot himlen och ge signal. Jag ville tala med obruten röst. Trösta kvinnorna med kjolfållarna i leran. Vagga barnen till sömns och fästa trådarna på broderierna på väggarna. Röra i grytorna till dess köttet var mjukt. Och mest av allt ville jag få ångesten på flykt ur mitt sargade bröst.  

Jag ville få fäste i människornas hjärtan, sjunga sånger ingen hört förut, se dig klappa händerna i baktakt. Jag ville så gärna se det andra inte ser.  

Och ändå stod jag bara där. Oförmögen. Med armarna längs sidorna.