Någon har tagit min teckning. Det är den mest betydelsefulla jag någonsin har ritat, så dess försvinnande känns ödesmättat. Ingen av de andra är borta - så varför just denna?!

Vem är så förjordat fräck att han snor mina personligaste streck?! Måste vara min klasskamrat som bor närmast. Hon torde ha tittat på från sitt fönster, medan jag förfärdigade figurerna.

I bästa fall kommer hon eller någon att lägga tillbaks teckningen på skrivbordet snart. Jag försöker leta igenom hela skörden då och då, men hittar bara mindre intressanta motiv.

Får för mig att mitt livsviktiga papper återfinns utomhus. Går mellan både snö och smultron. Det är senare samma morgon [när jag somnat om]. Och där tycks det som att teckningen mycket riktigt ligger - ganska oigenkännelig.

Min kusin passerar samtidigt. Måhända tog hon hand om mitt urspungliga uppslag - före det halvt förstördes?? Nej, men jag har ju kvar hela den fina  bilden i mitt huvud?!

Vi går genom det kontinentala kvartéret som jag brukar drömma om, stiliga höghus längs en attraktiv strandremsa. Där blir alltid svårt att ta sig från ena gatunätet till nästa - man hinner aldrig med flera block. 

Denna gång har vi slagit oss ned på en enklare servering. De har dock låtit avbilda en av de lyxigaste barerna inuti sitt eget café. Ja, icke bara tvådimensionellt, utan som en fullskalig modell. Hela husfasaden framför oss är som själva barmiljön omkring oss. Kanske lyckas vi inte ens avgöra huruvida vi sitter på det enklare eller det lyxigare stället just nu??