Jag tog en fikapaus

en vanlig dag

och gjorde det jag brukar:

skrev ett par rader,

skapade en bild;

allt för att skingra tristessen.

En vanlig dag:

fotgängare på väg 

på trottoaren utanför fönstret,

människor som samtalar

inne på kaféet. 

Någon nyser till

och snyter sig.

En tidning prasslar på nära håll.

Molnen drar förbi 

under en blå himmel. 

Domkyrkan skymtar 

bakom konsthallen.

Latten är urdrucken

och kakan ett minne blott. 

Stilla dagar i en kliché. 

Men under ytan kokar det,

både i Sverige och i världen,

och häxbrygden hamnar

snart i nyheter och sociala medier.

En vanlig dag, en helt vanlig dag.