Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Fröken Svårmodig och tavelförsäljerskan

Fröken Svårmodig var tudelad i sina känslor. Än var hon uppåt och dansade till Harry Belafontes "Mama Look A Boo Boo", än var hon lite ångestfylld utan att veta varför. Hon tryckte undan det gnagande som kändes inom henne.

Kakaofärgade ögon stämde in i dansen när Fröken Svårmodig började sjunga med. Kakaofärgade ögons ben följde i dansen. Skuttade och utstötte små uppspelta läten för att berätta att hen önskade det hela övergå till lek.

Fröken Svårmodig böjde sig ner och svepte upp Kakaofärgade ögon i famnen, så Kakaofärgade ögons ben pekade mot taket. Hon började sedan dansa runt med Kakaofärgade ögon i famnen medans hon sjöng.

"Mama look a Boo Boo! They shout. Their mother tell them. Shut up your mouth! That is your daddy. Oh no! My daddy can't be ugly so. Shut your mouth! Go away. Mama look a Boo Boo dey. Shut your mouth! Go away. Mama look a Boo Boo dey."

Fröken Svårmodig satte ner Kakaofärgade ögon på golvet och började klappa i takt när "Min trollmoj funkar" med Peps Persson följde.

Kakaofärgade ögon hoppade och skuttade. Upprymd av Fröken Svårmodigs klappande och energin det avspeglade.

Plötsligt ringde det på dörren och Fröken Svårmodig stängde av musiken. Sa åt Kakaofärgade ögon som börjat skälla och hoppa hysteriskt att vara tyst.

Fröken Svårmodig tittade på monitorn till ytterdörren. Det stod en kvinna där. Kvinnan sa ingenting. Bara väntade och höll i något. Fröken Svårmodig övervägde om hon skulle trycka på mikrofonen och fråga vad kvinnan ville. Hon bestämde sig till slut för att fråga och tryckte på knappen som aktiverade mikrofonen och frågade artigt vad kvinnan hade för ärende.

Kvinnan svarade att hon sålde tavlor.

Fröken Svårmodig anade ugglor i mossen och tryckte på knappen för att aktivera mikrofonen igen och svarade artigt att hon inte var intresserad.

Kvinnan sa ingenting. Bara vände sig om och gick.

Det var något skumt i luften och Fröken Svårmodigs gnagande ångest återkom. Hon slog på musiken igen, men kunde inte komma till ro. Istället gick hon fram till köksingången och grabbade tag om giftpinnepaketet och drog ut en giftpinne. Med giftpinnen i ena handen och elddonet i andra handen gick hon ut på balkongen och ställde sig vid balkongräcket. Sneglade neråt innergården. Fröken Svårmodig satte sig ner på en av stolarna vid det lilla bordet på balkongen och tände eld på sin giftpinne medans hon höll uppsikt över innergården.

Hon kunde höra Kakaofärgade ögon hoppa mot balkongdörren och förmedlade att hen ville ut. Fröken Svårmodig ignorerade det och Kakaofärgade ögon gav snart upp.

Efter en god stund kom kvinnan ut från huset med sina tavlor under armen. Hon öppnade den tunga järngrinden och lämnade innergården. Kvinnan tittade uppåt mot balkongerna.

Fröken Svårmodig drog sig genast tillbaka något. Allt för att kvinnan inte skulle se henne. Halva balkongen hade en frostad glasskiva som lägligt dolde Fröken Svårmodig där hon satt.

Inne från bostaden hördes "Matilda, she take me money and run Venezuela" när Harry Belafonte fortsatte sjunga, men Fröken Svårmodig blev inte längre medryckt i rytmen eller de skojiga fraserna. Hon hade drabbats av olustkänslor som vägrade släppa. Den halvan av henne som anat ugglor i mossen började ta över och hon önskade att Herr Bachelor snart skulle vara tillbaka från "Landet någonstans däremellan".




Prosa av SY VIP
Läst 43 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2022-09-16 10:05



Bookmark and Share


  Öknens Ros VIP
Dörrförsäljare göre sig icke besvär här heller.
2022-09-17

  Kungskobran VIP
Dörrförsäljare ger mig åxå olust
2022-09-16
  > Nästa text
< Föregående

SY
SY VIP